FotbollsJazzen

Egil Gustafsson
18 dec. 2015
3 min läsning

Det var inte speciellt länge sedan som blev jag introducerad för Elof Ahrle's låt "Fotbollsjazzen", oj vilken låt, den har allt för en nostagliker. Väldigt klämkäck och fylld av gamla fotbollsuttryck.

Vem är då denna Elof?

Jo, han är en skådespelare/filmregissör från Nyköping som med totalt 77 st filmer har legendstatus i 30-40-50 och 60-talets filmkretsar. Han spelade t.ex. Fritiof Andersson i Evert Taubes "sjösalavår". Stor i filmbranchen alltså.

Men han var fotbollsintresserad också, en inbiten Djurgårdare som under sina många år som boende i Stockholm gick på otaliga matcher.

Elof gick bort i cancer när han bara var 65 år gammal.

En hans mest kända slagdängor "Brage! Brage", hur kommer det sig?

Det var ett uppmärksamt agerande att han som Djurgårdare gjorde en låt till Brage men det tycktes inte stoppa Elof.

Brage hade sin framfart under sent 30-tal och det undgick ingen, allt minst Elof han själv, han blev så imponerad av dessa dalmasar att han släppte låten "Brage! Brage!" bara några dagar efter Brages match mot AIK på Råsunda, förövrigt räknas den matchen som en av allsvenskans största någonsin med hela 40 000 åskådare.

Men nu ska vi fokusera på hans låt "FotbollsJazzen".

En snabb och kvick låt som säkerligen spelats otaliga gånger runt om i landet på 30-talet, Elof namnspottar fram dåtidens stora fotbollsspelare som t.ex. David Jack.

David som var en storspelare i Arsenal med 113 mål på 181 matcher, han var även den första spelaren att göra mål på nationalarena Wembley i England.

D.Jack den första fotbollsspelaren att bli såld för över hutlösa 10,000 Pund, en skrattretande summa idag men som då var näst intill otroligt.

Historieböckerna säger att H.Chapman, som var tränare för Arsenal, söp ner Boltons (jacks dåvarande klubb) utsände representanter för för att få ner priset. Sant? Isåfall, lyckades han?

Elof upprepar ständigt klagomålet att "det finns ju inte en som kan spela fotboll", kanske var han inte nöjd med fotbollen som dåtidens idoler spelade eller så var han på lite skämthumör. Hur som haver, han sjunger "Tacka vet jag Huddersfield och Arsenal" (med ett halvt bra uttal) vilket var de lagen som ständigt toppade den engelska första-divisionen under 30-talet. Huddersfield som idag ligger och kämpar sig kvar i "The Championship". Man har även varit nere i fjärdedivisionen och lekt, inget som Elof hade kunnat förutspå.

Något som jag ständigt ler åt när jag hör denna låt är uttrycken "målman", "kulan", "plankan", "alla tiders" m.fl, utan att veta om dessa var ett almänna begrepp eller inte så blir jag iallafall lika glad varje gång.

Elof sjunger vidare och jag kan säga att denna låt bara får en att drömma sig iväg till fotbollens glansdagar, på den tiden när VM var en ny uppfinning och uppställningen 2-3-5 var det normala.

Denna låt spelades förövrigt i högtalarna när vi (IFK Vaxholm) skulle begå säsongen 2015s sista hemmamatch, en match som avgjorde nedflyttning eller ej.

Mot sämsta tänkbara motstånd också, vi slogs för ett nytt kontrakt i "fyran" och de som vi möte skulle bara säkra sin plats i "trean" inför nästa säsong. 175 åskådare bokfördes,

matchen chockade de flesta, vi vann med 2-1 efter dramatik de sista 5 minutrarna, detta inkluderar ett mål och en missad straff av bortalaget. Den matchen skulle i slutändna avgöra både bottenstriden och toppstriden.

Hur som haver, låten spelades i halvtid och kanske gav den oss det där lilla extra.

En fantastik låt, en av de absolut första idrottslåtarna i Sverige dessutom, en måste-lyssning för fotbollsnostalgikern!

Lyssna på den vi spotify här!